Jag läser om D-vitaminer på nätet och att D-vitaminen från D-vitaminberikad mjölk utvinns från fettet i fårull. Livsmedelsverket: "Fettet exponeras för ultraviolett ljus så att D-vitamin bildas på samma sätt som i huden. Därför har det samma form som det D-vitamin som finns i maten och används i kroppen på samma sätt." Undran: vad anser veganer om fårullsfettvitaminer? Nu är ju förvisso inte mjölk aktuellt, men finns det andra från fårull D-vitaminberikade veganska produkter, eller är dessa att betrakta endast som would be-veganska?
Nå, D-vitamin är alltså, som ovan antytt, det vitamin som bildas av kolesterol i huden när man vistas i solen (enligt hörsägen kan man få till skott sin dagliga dos om man låter sig väl steka 20 minuter på varje sida en solig sommardag, öh naken då). Man kan även utvinna det ur kost såsom fisk, ägg, bladgrönsaker, svamp och div. berikade mejeriprodukter. D är ett fettlösligt vitamin som är bra för skelettillväxten (<3), immunförsvaret, motverkar muskelsvaghet, cancer, depression och dålig datorkarma (?_?).
Elementärt alltså: man ha anledning att misstänka att man under vintermånaderna löper viss risk D-vitaminbrist, och kan tolka sin vinterledsnad som ett symptom av detta! Varande en vän av solsken sitter jag i detta nu med en burk D-vitamin tryckt till min ymniga barm. Hade jag varit poetiskt lagd hade jag skrivit en dikt om solstrålar i pillerform på burk, men som tur är är jag inte det utan snarare lagd åt hållet dryg och nördig gubbhumor, varför jag ritat ett får. Det heiter Cholecalcifårol, den du, vitsig! (om jag hade haft dålig smak hade jag tillagt men den kallas för R2D2).
No comments:
Post a Comment